Informationsklassning och handlingsplan

Om klassning i KLASSA

Konsekvensnivåerna i KLASSA följer i huvudsak den matris för informationsklassnings-nivåer som beskrivs i MSB:s modell för klassificering av information (0040-09) från maj 2009 och som uppdaterades i och med det nya metodstödet i februari 2018.

I matrisen klassificeras information utifrån de konsekvenser som oönskad påverkan på informationens kvalitet bedöms leda till. Konsekvenserna värderas i termer av oönskad påverkan på verksamheten eller annan part till följd av otillräcklig konfidentialitet, riktighet eller tillgänglighet. Om exempelvis organisationen lider allvarlig skada av att viktig information för verksamheten blir tillgänglig för obehöriga, ska informationen placeras i en klass med hög konsekvensnivå avseende konfidentialitet.

Definitionen Synnerligen allvarlig (nivå 4) finns inte med i MSB:s matris. I takt med den ökade hotbilden i omvärlden så såg SKL och flera av dess medlemmar ett behov av denna konsekvensnivå för att visa "den översta nivån" och att tydliggöra att den inte hanteras inom kravkatalogerna varför den infördes redan i KLASSA version 1.
 

MSB:s metodsstöd

Om klassningsmodellen

Klassningsmodellens roll är att skapa en organisationsgemensam ram så att klassning sker på ett enhetligt sätt i hela organisationen och att samma skyddsnivå ges till likvärdiga informationstillgångar. I en klassningsmodell ingår följande delar

  • En matris som grundar sig på MSB:s klassningsmatris med ett antal nivåer (rader) och aspekterna konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet (kolumner).
  • En beskrivning av de olika klasserna, det vill säga hur de olika nivåerna ska beskrivas i olika värden.
  • Kopplingen mellan klasser och skyddsnivå beskrivet genom att säkerhetsåtgärder och de enskilda nivåerna i en säkerhetsåtgärd kopplas till varje klass.
  • Stödmaterial som kan användas av organisationen att använda klassningsmodellen och genomföra klassning av informationstillgångar.

En beskrivning över hur en organisations klassningsmodell tas fram finns i metodstödet på www.informationssakerhet.se

Skyddsnivåer

För att nå syftet med klassningen, att styra så att informationstillgångar ges rätt skydd, ska ni koppla säkerhetsåtgärder till klassningsresultatet. Det är detta som är den huvudsakliga meningen med KLASSA, d.v.s. ett it-stöd (verktyg) i att koppla samman säkerhetsåtgärder och dess nivåer mot klassningsresultatet. I detta sammanhang ska ”nivå på säkerhetsåtgärd” tolkas som ”styrkan av en säkerhetsåtgärd”; ej att blanda samman med ”nivå av konsekvens”. Vissa säkerhetsåtgärder inom bl.a. SS-EN ISO/IEC 27001 bilaga A går inte att indela i olika nivåer. Ett exempel är att organisationen ska ha en informations­säker­hets­policy; antingen finns den eller så finns den inte. Andra säkerhetsåtgärder går att ha i olika nivåer till exempel autentisering (enbart användarnamn och lösenord jämfört med flerfaktorsautentisering), hur kryptonycklar ska hanteras och lagras samt vilka uppgifter som ska samlas in till loggsystemet.

Det finns sålunda två sätt att öka skyddsnivån för informationstillgångarna: att klassa tillgångarna högre, eller att justera nivån på de säkerhetsåtgärder som faller ut som ett resultat på klassningen.

Säkerhetsåtgärder beror på riskanalyser

Listan på säkerhetsåtgärder som KLASSA genererar behöver justeras utifrån ett antal perspektiv som av olika anledningar inte kan omhändertas i den specifika klassningen. Varje klassningsobjekt kan ha specifika förutsättningar för det sammanhang som just den informationen eller det systemet används i. Då kan det behövas göras en precisering. Det görs genom en ”lokal riskanalys”, där det avgörs om de säkerhetsåtgärder som framkommit i KLASSA är lämpliga för klassningsobjektet i fråga, sett utifrån riskanalysens resultat. Det kan också vara beroende på att vissa krav ställs, såsom specifik lagstiftning, ingångna avtal eller verksamhetens krav. Även branschpraxis kan vara styrande.

Skyddet av informationstillgången kan också behöva höjas eftersom informationen är

  • ackumulerad - att flera förekomster av samma informationstyper eller informationsmängder samlas och lagras på samma ställe, t.ex. i ett arkiv eller databas, vilket ofta leder till ökat skyddsbehov) och/eller
  • aggregerad - att olika informationstyper förs samman och tillsammans bildar en informationsmängd (t.ex. ett dokument eller viss handling) och att konsekvenser och skyddsbehov kan bli större än de ingående informationstyperna var för sig) information vilket resulterat i en ny (högre) klassning.

Andra förhållanden kan göra att utvalda säkerhetsåtgärder är otillräckliga, överskyddande, eller på annat sätt olämpliga. Ibland kan man upptäcka att föreslagna säkerhetsåtgärder är onödiga.

Nedan visas de konsekvensnivåer som beskrivs i MSB:s klassningsmatris.

Säkerhetsaspekt

Konsekvensnivå

Skyddsbehov

Konfidentialitet

Riktighet

Tillgänglighet

Allvarlig

 

Hög skyddsnivå

K3

Information där förlust av konfidentialitet innebär allvarlig negativ påverkan på egen eller annan organisation och dess tillgångar, eller på enskild individ.

R3

Information där förlust av riktighet innebär allvarlig negativ påverkan på egen eller annan organisation och dess tillgångar, eller på enskild individ.

T3

Information där förlust av tillgänglighet innebär allvarlig negativ påverkan på egen eller annan organisation och dess tillgångar, eller på enskild individ.

Betydande

 

Utökad skyddsnivå

K2

Information där förlust av konfidentialitet innebär betydande negativ påverkan på egen eller annan organisation och dess tillgångar, eller på enskild individ.

R2

Information där förlust av riktighet innebär betydande negativ påverkan på egen eller annan organisation och dess tillgångar, eller på enskild individ.

T2

Information där förlust av tillgänglighet innebär betydande negativ påverkan på egen eller annan organisation och dess tillgångar, eller på enskild individ.

Måttlig

 

Grundläggande skyddsnivå

K1

Information där förlust av konfidentialitet innebär måttlig negativ påverkan på egen eller annan organisation och dess tillgångar, eller på enskild individ.

R1

Information där förlust av riktighet innebär måttlig negativ påverkan på egen eller annan organisation och dess tillgångar, eller på enskild individ.

T1

Information där förlust av tillgänglighet innebär måttlig negativ påverkan på egen eller annan organisation och dess tillgångar, eller på enskild individ.

Ingen

 

Ingen skyddsnivå

K0

Information där förlust av konfidentialitet inte medför någon negativ påverkan på egen eller annan organisation och dess tillgångar, eller på enskild individ.

R0

Information där förlust av riktighet inte medför någon negativ påverkan på egen eller annan organisation och dess tillgångar, eller på enskild individ.

T0

Information där förlust av riktighet inte medför någon negativ påverkan på egen eller annan organisation och dess tillgångar, eller på enskild individ.

 

Konsekvenskategorier

Konsekvenser vid bristande konfidentialitet, riktighet eller tillgänglighet kan vara av olika kategorier. Här är en lista med exempel på några olika konsekvenskategorier:

  • Ekonomisk förlust (orsaker t.ex. minskade intäkter, ökade kostnader, skada på tillgångar)
  • Negativ påverkan på, eller avbrott i den operativa verksamheten
  • Överträdelse/ej efterlevnad av rättsliga krav
  • Skadat varumärke /minskat förtroende
  • Skada på annan organisation/omgivande samhället
  • Personskada
  • Miljöskada

Kategorierna ovan ska ses som exempel och inte en fullödig lista. Konsekvenstyperna kan också ha olika typer av samband, till exempel minskat förtroende kan leda till minskade intäkter och därmed ekonomisk förlust. Det går att skapa kategorier på olika sätt, det viktigaste är att de känns relevanta för den egna organisationen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

De konsekvenskategorier man väljer att klassa utifrån, kan visualiseras genom att göra klassningsmatrisen till en 3D-form. Bilden nedan visar ett exempel på hur en klassning kan visas för perspektiven samhället, organisationens ekonomi och verksamhet samt den enskilda individen.

Det bör noteras att konsekvenser som uppstår externt, utanför den egna organisationen (”annan verksamhet”) ska tas med vid bedömningen. Detta är särskilt aktuellt för information som är kritisk för olika typer av samhällsviktiga funktioner. I bedömningen ska också konsekvenser hos enskilda personer tas med, där olika sociala och ekonomiska konsekvenser ska beaktas.

 

Övrigt referensmaterial

Följande referensmaterial har tillsänts arbetsgruppen för KLASSA på SKL, dels som inspiration till arbetet med KLASSA, dels för mappning av konsekvensnivåer. Arbetsgruppen för KLASSA tar gärna emot mer material som eventuellt kan lyftas här som exempel på olika alternativ. 

Skatteverkets Riktlinje Säkerhetsstyrning (DNR 131 553064-16/111)

Konsekvensnivå

SIS/MSB/KLASSA

Konsekvensnivå

Skatteverkets definition

Samhällets finansiering och funktionalitet (medborgare, företag, myndigheter, samverkande länder, nationell suveränitet, demokrati och rättssäkerhet)

Individ (mänskliga fri och rättigheter, människors liv och hälsa)

Skatteverkets förtroende (negativ uppmärksamhet hos medborgare, företag och andra samverkansparter, samhällets vilja att göra rätt minskar)

Skatteverkets verksamhet (möjlighet att genomföra uppdrag och valda strategier, produktionsbortfall, omprioriteringar)

Synnerligen allvarlig

         

Allvarlig

Mycket allvarlig

Mycket allvarlig negativ påverkan
• Mycket stor mängd medborgare/företag/ myndigheter/samverkande länder drabbade
• Och/eller mycket höga belopp avses
• Märkbar påverkan på nationell suveränitet, demokrati och rättssäkerhet

Mycket allvarlig negativ påverkan
• Svår personskada (fysisk eller psykisk) / dödsfall hos medborgare eller medarbetare (inkl. dennes familj)

Mycket allvarlig negativ påverkan
• Förtroendet skadat
• Mycket stor negativ uppmärksamhet i media, inklusive sociala medier (nationell spridning, veckor / månader)
• Stor negativ påverkan på viljan att göra rätt

Mycket allvarlig negativ påverkan
• Mycket stort produktionsbortfall
• Omfattande omprioriteringar av verksamheten
• Mycket höga återställningskostnader i tid och pengar

Betydande

Allvarlig

Allvarlig negativ påverkan
• Stor mängd medborgare/företag/myndigheter/samverkande länder drabbade
• Och/eller höga belopp avses
• Liten påverkan på nationell suveränitet, demokrati och rättssäkerhet

Allvarlig negativ påverkan
• Lindrig personskada (fysisk eller psykisk) hos medborgare eller medarbetare (inkl. dennes familj)
• Allvarliga hot och kränkningar

Allvarlig negativ påverkan
• Förtroendet ifrågasatt
• Stor negativ uppmärksamhet i media, inklusive sociala medier (nationell spridning, dagar/veckor)
• Märkbar negativ påverkan på viljan att göra rätt

Allvarlig negativ påverkan
• Stort produktionsbortfall
• Stora omprioriteringar av verksamheten
• Höga återställningskostnader i tid och pengar

Måttlig

Måttlig

Måttlig negativ påverkan
• Mindre mängd medborgare/företag/myndigheter/samverkande länder drabbade
• Och/eller mindre belopp avses
• Mycket liten påverkan på nationell suveränitet, demokrati och rättssäkerhet

Måttlig negativ påverkan
• Ingen personskada
• Lindriga hot och kränkningar

Måttlig negativ påverkan
• Måttlig negativ uppmärksamhet i media, inklusive sociala medier (lokalt, få artiklar/inlägg)
• Liten påverkan på viljan att göra rätt

Måttlig negativ påverkan
• Måttligt produktionsbortfall
• Mindre omprioriteringar av verksamheten
• Måttliga återställningskostnader i tid och pengar

 

Klassningsmodell Karlstad kommun (170913)

Konsekvensnivå

SIS/MSB/KLASSA

Konsekvensnivå

Karlstads kommuns defintion

Beskrivning

Konfidentialitet

Riktighet

Tillgänglighet

Spårbarhet

Synnerligen allvarlig

3 Mycket höga krav

”HEMLIG” information som om den sprids till obehöriga, kan medföra mycket allvarliga konsekvenser för samhället.

Hemlig information som, om den sprids till obehöriga, kan medföra mycket allvarliga konsekvenser för samhället och individer

Exempel:
-Information enligt NIS-direktivet, säkerhetsskyddslagen och SCADA-system
-Beredskapsplanering

Kritisk information som, om den ej är riktig och fullständig, kan medföra mycket allvarliga konsekvenser för samhället och individer.

Exempel:
-Krisinformation på webben
-Kritisk driftinformation i SCADA-system

Kritisk information som, om den ej är tillgänglig, kan medföra mycket allvarliga konsekvenser för samhället och individer.

Exempel:
-Krisinformation på webben
-Kritisk driftinformation enligt NIS-direktivet och/eller i SCADA-system
-Kritisk Larminformation

Kritisk information som, om förändringar och åtkomst ej är spårbar, kan medföra mycket allvarliga konsekvenser för samhället och individer.

Exempel:

-  Intrångsdetektering inom ramen för Säkerhetsskyddslagen

Allvarlig

2 Höga krav

”KÄNSLIG” information som, om den sprids till obehöriga, kan medföra allvarliga konsekvenser för Karlstads kommun, externa aktörer eller för individer.

Känslig information som, om den sprids till obehöriga, kan medföra allvarliga konsekvenser för Karlstads kommun, externa aktörer eller för individer.

Exempel:
- Sekretess enligt OSL.  - NIS-direktivet
-Känsliga eller skyddade personuppgifter.
-Skyddad upphandlings-information enligt LOU
-Patientjournaler

Viktig Information som, om den ej är riktig och fullständig, kan medföra allvarliga konsekvenser för Karlstads kommun, externa aktörer eller för individer.

Exempel:
-Patientinformation och läkemedelsrecept
-Beslut med stor påverkan på verksamheten
-Betyg

Viktig Information som, om den ej är tillgänglig, kan medföra allvarliga konsekvenser för Karlstads kommun, externa aktörer eller för individer.

Exempel:
-Kritisk driftinformation
-Larminformation
-Kritiska molntjänster

Viktig Information som, om förändringar och åtkomst ej är spårbara, kan medföra allvarliga konsekvenser för Karlstads kommun, externa aktörer eller individer.

Exempel:

-  Beslut med stor påverkan
-Åtkomst till patient-information (PDL)
-Brottsutredningar
-Ändringsinfo i kritiska IT-system.

Måttlig

1 Normala krav

”INTERN” information som, om den sprids till obehöriga,
kan medföra måttlig negativ påverkan på Karlstads kommun, externa aktörer eller på individer.

Intern information som, om den sprids till obehöriga, kan medföra måttlig negativ påverkan på Karlstads kommun, externa aktörer eller på individer.

Exempel:
-”Vanliga Personuppgifter”
-Pågående rekrytering.
-Information på Solsidan
-Avtal och information som hör till ärenden som ännu inte behandlats politiskt.
-Solsidan

Information som, om den ej är riktig och fullständig, kan medföra måttlig negativ påverkan på Karlstads kommun, externa aktörer eller på individer.

Exempel:
-Beslut generellt
-Lokalbokning
-Styrdokument för ej kritiska aktiviteter och processer
-Tidredovisning

Information som, om den ej är tillgänglig, kan medföra måttlig negativ påverkan på Karlstads kommun, externa aktörer eller på individer.

Exempel:
-Beslut generellt
-Lokalbokning
-Styrdokument för ej kritiska aktiviteter och processer
-Tidredovisning

Information som, om förändringar och åtkomst ej är spårbara, kan medföra måttligt negativa konsekvenser för Karlstads kommun, externa aktörer eller på individer.

Exempel:

-  System- och händelseloggar

 

 

Sveriges Kommuner och Landsting
Sveriges Kommuner och Landsting
Besöksadress: Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm
Telefon växel: 08-452 70 00
E-post: klassa@skl.se
Om kakor
Om webbplatsen

En webbplats från Sveriges Kommuner och Landsting